Förskolor får kritik för dålig arbetsmiljö

Förskolor får kritik för dålig arbetsmiljö

Under 2017 gjorde Arbetsmiljöverket nedslag på tolv förskolor i Göteborg. Samtliga inspektioner visade på brister i arbetsmiljön. Flest anmärkningar var kopplade till buller och dålig ergonomi.

Dagsposten har sammanställt resultaten från de inspektioner av förskolor som arbetsmiljöverket har gjort i år. Hälften av de inspekterade förskolorna fick anmärkningar när det kom till buller på arbetsplatsen. Nio av tolv fick anmärkningar på avsaknad av ergonomiutbildning för de anställda.

Skyddsombudet påtalar att åtminstone delar av personalen upplever situationen ansträngande.Utdrag ur en av Arbetsmiljöverkets inspektioner.

För Eva Aronsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, är resultatet inte förvånande. Hon misstänker att många fler förskolor i Göteborg har liknande problem. Hon kan också bekräfta att buller är ett av de stora arbetsmiljöproblemen i förskolan.

– Vad gäller buller i förskoleverksamhet så är det i huvudsak barnen som bullrar. På en industri är det ju maskinerna som bullrar och det kan gå att bygga in ljudet. Det är ju inte lika enkelt när det är barnen som generera höga ljud.

På en av Göteborgs förskolor träffar vi förskolläraren Maria. Hon har valt att vara anonym och heter egentligen heter något annat. Flera av de problem som Arbetsmiljöverket pekar ut ser hon på sin egen arbetsplats, något som påverkar arbetssituationen.

– När det är intensivt då är vi väldigt trötta, med huvudvärk och ja man är helt slut.

Ni har inte genomfört någon dokumenterad undersökning av störande buller. Ni har vidtagit åtgärder för att minska buller, trots detta upplever personalen att det är höga ljudnivåer.Utdrag ur en av Arbetsmiljöverkets inspektioner.

Enligt Maria är den viktigaste faktorn för ljudnivån barngruppens storlek. Hennes avdelning med 20 barn ligger klart över genomsnittet. Enligt Skolverket var 2016 genomsnittet för hela landet 15,9 barn per grupp och för Göteborg 16,7.

– Vi försöker delar upp oss i mindre grupper. Jag skulle vilja föredra 15 barn, då skulle man kunna jobba med dem på ett annat sätt. Det ska vara färre antal i barngrupperna men politikerna vill inte lyssna på oss.

Patrick Gladh, ordförande i Norra Hisingens stadsdelsnämnd, säger att de också önskar mindre barngrupper, men att det är svårt på grund av inflyttning till stadsdelen.

– Minskning av barngrupper är ett löfte som vi inte kan infria för att vi inte kan bygga i samma takt som befolkningen ökar. Vi sitter i en rävsax här.

För att underlätta problemet med buller har personalen på förskolor försökt ta till åtgärder. Det finns till exempel ett elektroniskt öra att köpa in som lyser grönt när ljudnivån är okej. Även på Marias avdelning har de testat örat men tyvärr fick det helt motsatt effekt. Barnen testade gränser och försökte istället få det att lysa rött.

Hon belyser också att vid matsituationen blir problematiken som allra värst. Där är barnen mer samlade och ljudnivån höjs avsevärt. Från början åt barnen i två rum men genom att istället sitta i tre rum har ljudnivån minskat.

Ni har inte säkerställt att era arbetstagare har tillräckliga kunskaper för att utföra arbetsuppgifter i den dagliga verksamheten på ett sätt som förebygger risk för fysisk överbelastning och belastningsskadaUtdrag ur en av Arbetsmiljöverkets inspektioner.
Personalen riskerar att sitta i obekväma böjda arbetsställningar som kan innebära risk för skador i nacke, axlar och rygg.”Utdrag ur en av Arbetsmiljöverkets inspektioner.

Problem kopplat till ergonomi återkommer i samtliga av Arbetsmiljöverkets inspektioner. Fem av de tolv inspekterade förskolorna saknade stolar i vuxenstorlek. I nio fall var ergonomiutbildningen för de anställda bristfällig eller obefintlig. Enligt Eva Aronsson på Arbetsmiljöverket är kunskapsbristen det största problemet och anledningen till att förskollärarna ibland inte kräver rätt utrustning.

– Om man absolut inte vill ha ett högt bord och stolar, då tänker jag att det sannolikt är för att man inte har tillräckliga kunskaper.

Enligt Maria är personalen i behov av kunskaper kring ergonomin då det oftast slarvas när tiden inte räcker till. Vid stressfulla situationer som avklädningen och påklädningen på småbarnsavdelningen gömmer sig de största riskerna för arbetsskador menar hon.

Som ett led av Arbetsmiljöverkets inspektion har man nu införskaffat ett högt bord där två vuxna får plats. För att kunna hålla kunskaperna aktuella är det viktigt med uppföljning och regelbunden utbildning enligt Arbetsmiljöverket. Någonting som inte verkar följas i praktiken.

– Under mina femton år som förskollärare har vi i personalen bara utbildats inom ergonomi vid två tillfällen, säger Maria Condruz.

Lång väntetid för lokalförbättringar

Även om stadsdelsförvaltningen vill göra förbättringar på förskolan så tar det lång tid enligt Maria. Ofta måste de trycka på många gånger innan någonting blir gjort, säger hon. Till exempel har de blivit utlovade justerbar belysning.

– Det är lite jobbigt när man kommer på morgonen och tänder alla starka ljus. Förvaltningen har kollat och i tre rum ska dom byta iallafall. Men när?

Patrick Gladh i stadsdelsnämnden medger att det förmodligen tar för lång tid ibland.

– Har man beställt en förändring så ska det ske så snabbt som möjligt. Sen är det bortom Norra Hisingens ram att kunna bestämma hur de lokalvårdande förvaltningarna i Göteborg prioriterar sitt arbete. Helst skulle jag vilja se att de förbättringar som begärts görs så fort som möjligt. Det är ingen tvekan om det.

Det finns hundratals förskolor i Göteborg och bara tolv av dem har arbetsmiljöverket hunnit titta på år 2017. Meningen med inspektionerna är dock inte att peka ut någon enskild utan att se strukturella problem menar Eva Aronsson.

– Det är ju inte meningen att vi som myndighet skall behöva peka i varje individuellt fall. Har vi varit på en förskola i en stadsdel, så är ju tanken att om det finns liknande förbättringsområden på andra förskolor i området så ska man rätta till dem också.

Är sedan personalen i riskzonen för olyckor eller ohälsa är tanken att personalen ska returnera, alltså lämna tillbaka ansvaret till sin närmsta chef säger Eva Aronsson.

– Cheferna gör inte det i den utsträckning som de borde. De är kanske lite oroliga för att inte bli bedömda som dugliga chefer. Som vi ser det så är det kanske i själva verket då man visar att man är ansvarstagande.

Text: David Jaller, Fredrik Addison, Alec Friman, Philip Igeland

Foto: David Jaller